Årfumlande, krasch boom bang och fokus…
Ja, det är kanske så man kan summera de tre senaste helgerna.
Först var det Öppna Brittiska Mästerskapen dit jag åkte tillsammans med min tränare och sparringpartner Peter och Daniel (f.d. HRKare!). Det väntades riktiga stormbyar så loppen flyttades fram en dag (och på söndagen skulle killarnas final gå 07.05!!! men gick 07.30). Stormarna höll sig dock borta men regnet och kylan kom vi inte ifrån. Det var kyligt och dessutom var det beach-start och finish så bada fick vi och uppvärmningen fick utföras utifrån bästa förmåga på land. Inte optimalt men lika för alla.
Så här kall var jag... Tack Irländare för lån av muff:)
I min klass var det direktfinal så det var pang på rödbetan direkt. Jag fick en bra start och tog ledningen men så hände det som inte fick hända, jag tappade en åra och oturligt nog la den sig under riggen/båten så när jag försökte få fatt på den så välte jag nästan. Det tappade jag mycket tid på, tid som jag sedan inte lyckades ta igen. Det blev en 2a plats, efter fjolårets VM-11a.
Ok, rodd med tanke på allt men det var framför allt väldigt lärorikt. Vi tar med oss flera bitar som vi kan finjustera inför VM. Söndagens finaler gick som sagt tidigt men killarna fixade det gallant. Peter som gjorde lite av en comeback vann! och Daniel krigade sig in som a. Helgens glädjebesked! inspirerande.
Efter loppen blev det te och scones till frukost för att fira de fina insatserna! därefter begav vi oss in till London för lite express-shopping:) Tack killar för en kul helg!
Förra helgen åkte vi (jag, Peter, Daniel och Olle i Halmstad-dubbel samt Thomas -vårt nya stjärnskott, och Jonathan i dubbel) till danska Humlebäck för att tävla.
Peter visade än en gång att han är att räkna med i år då han vann (med inte mindre än 3min segermarginal till stora starka Kåre)! Otroligt kul att se:) Våra Halmstad-vänner blev trea och Thomas och Jonathan 4a -stark debut!
Jag var revanschsugen som bara den och redo att köra mitt lopp och testa de nya lärdomarna. Oturen/klantigheten skulle dock hålla i sig även denna helg visade det sig. Under uppvärmningen krockade jag med en herrdubbel… båten fick sig en känga i fören och deras båt gled upp på min och stannade inte förrän den träffade min rygg. Jag fick riktigt ont men var full av adrenalin så jag återvände till bryggan för att höra med Peter om båten var ok. Den var skadad men skadan satt över vattenlinjen så den skulle gå att ro. Vi bestämde att jag efter lite lugn rodd skulle testa att starta loppet och bryta om det gjorde ont. Som sagt var jag fullpumpad med adrenalin så jag körde… och vann med fem minuter (som ni kanske redan listat ut från bilderna ovan!).
Efter loppet hade jag riktigt ont och smärtan blev värre under helgen. På måndagen ringde Peter sin sjukgymnast som turligt nog hade tid ett par dagar senare. Det visade sig att ett revben är brutet och att jag även fått en ruptur på en muskel mellan revbenen. Prognosen är 6-8 veckor men hoppas på 4-6 om jag sköter mig. Nu är det träning efter förmåga som gäller och smärtan som gränssättare. Lite oläglig skada då VM är endast 10 veckor bort men behåller jag det fokus jag haft den senaste veckan -gör det jag kan påverka varje dag, så vet jag att jag kommer vara starkare när jag kommer tillbaka. Än är inte VM-drömmen borta.
Utan min påhittige och peppande Peter hade de varit ännu tuffare, TACK FÖR ATT DU STÅR UT MED MIG!
